Haapakoski Bruk

Haapakoski Ruukki fick stiftelselov 1842. En masugn byggdes på plats och järn från sjömalm började smältas. Där föddes ett levande bysamhälle. Järntillverkning lades ner 1905 och företaget fokuserade helt på gjuteriverksamhet. Gjuteriet var i drift fram till 2011. På området finns fortfarande en masugn, ett gjuteri, en maskinverkstad, en patronugn, en snickeriverkstad, en slaggbod mm byggnader. Haapakoski Ruukki är endast öppet vid bokning!

Hemsidor

Kontaktinformation

ERIH Medlem

Haapakoski Bruk
Haapakoskentie 506
77520 Haapakoski

Höjdpunkter

Den gamla fabrikstomten ligger i en vacker naturmiljö

Den dagliga arbetshistorien syns tydligt, stämningen är som om arbetet hade avslutats igår

Ett robust järndoftande gjuteri och maskinverkstad med utrustning

Guidade turer tar dig till en unik atmosfär och berättelser

Historia

År 1841 ansökte kapten Johan Fredrik Molander om att få anlägga ett stålverk i Haapakoski. Molanders delägare i grundandet av järnverket var kammarrådet Johan Reinhold Holmberg. År 1842 gav senaten, med kejsar Nicholas I:s nådiga samtycke, kapten Molander tillstånd att anlägga ett järnbruk. 1843 blev Johan Ernst August Boije järnverkets tredje delägare.

Lite senare lämnade kapten Molander järnverket. Sedan Holmberg gått i konkurs såldes järnverket och de därtill hörande gårdar till en köpman från S:t Petersburg, som samma höst (1857) sålde järnverket till affärsmannen från S:t Petersburg, Nikolaj Putilov. Han var en av huvudtillverkarna av räls, lok och vagnar för Rysslands omfattande järnvägsnät och ägde Huutokoski, Haapakoski och Oravi i Finland på 1860- och 1870-talen. Dessa järnbruk producerade råvaror för behoven hos järn- och stålgjuterierna i St. Petersburg. Under Putilovs tid på 1870-talet tillverkade järnverket smältjärn, från vilket man rullade järnvägsräls vid Putilovs S:t Petersburgs fabriker.

Den första masugnen gick sönder och orsakade en stor brand i augusti 1859. I stället byggdes en masugn i fransk stil av grå sten, av vilken det bara finns två kvar i Finland.

Efter att Järvirautta blev olönsam gick Haapakoski över till gjuteri- och ingenjörsverksamhet. Avloppsrör från Haapakoski-gjuteriet går under Åbo och Helsingfors. Under kriget tillverkades granater och efter krigen tillverkades maskiner för industrin och stora ventiler.